Mary

Helgen i Tänndalen var riktigt skön!
Trots att halva familjen åt Anna drabbades av magsjuka...
Vi hade tur med vädret och han vara ute hela förmiddagarna innan snöstormen drog in.
Vi bowlade och var på afterski. Fanny älskade afterski så det var inte sista gången.
Vi åt gott och kollade på schlagern, och tack Sverige! Det är första gången på många år som vi slipper skämmas för vårat bidrag och faktiskt har en chans på vinst!

Annars tuffar det på i vanlig takt. Jobb och jobb.
Till helgen får vi besök av Fannys gudfar Joan som ska hälsa på. Ingen speciellt planerat för helgen så vi hoppas på bra väder så man kan vara ute iaf.
Fast fisen tycker ju inte att det är kul att vara ute. Hon gå nämligen inte då, utan står helt still och surar. Han har väl halkat på isen några gånger och går därför inte heller på snö. Det tog ett par timmar innan det lossnade åt henne i Tänndalen.

Annars har jag massa projekt på gång hemma. Eller projekt, det lät ju jävligt stort. Jag ska se till att börja rensa och städa inne nu innan det blir kanonväder och man vill vara ute hela tiden.
Projekt ett, frosta av och rensa frysen... Inge kul.
Projekt två, rensa garderoben. REJÄLT! Delade känslor där.
Projekt tre, Himla. Hon ska borstas, igen, badas, borstas och klippas. Jag ska göra en vårrenovering på hela henne. Vi får väl se hur bra det blir när jag trimmar henne själv. Jag hade tänkt ta hals och öron och alltihopa faktiskt. Jag ska skriva ut instruktioner från internet nu... Ser ni inte henne och mig på sveg på ett tag så är det för att hon ser förjävlig ut och skäms.

Idag ska vi äta middag hos Thomas farmor. Tanten blir 20 år yngre när fisen är där och härjar. Och hon tycker att hon alltid ska äta när vi kommer dit så då passade det bra med middag.

Jag har lite kvar att göra på jobbet än. Tog an paus nu för att rensa tankarna lite. Har fått undan en hel del småsaker idag, det känns riktigt skönt. Men samtidigt så rör det till nå förbannat i huvudet alla dessa löst hängande saker.
Imorgon är det utedag som gäller och på fredag intrevju.

Jo, jag har tagit min första springtur oxå. Första, på vad som kändes som någonsin faktiskt. Så kopiöst stel nu så det är inte sant. Igår var det krypplingsvarning, men idag är det så att man kan jogga bort det iaf. Så det tänkte jag göra ikväll. Ta en sväng till.
Det gick ju så jävla lätt att springa så jag blev helt chockad. Men främst glad! Jag sprang nästa hela sträckan!
Men jag ska inte göra samma misstag som jag brukar när jag sätter igång och ska röra på mig...börja stenhårt! Nej, nu är det lugna puckar som gäller. Jag springer de dagar jag har tid och lust, no pressure alls ska det vara. Då tror jag det går tusen gånger bättre än innan.

//M