Mary

Igår for jag som ett torrt skinn och fixade med saker hela dagen lång. Halv sju igår kväll hade jag fortfarande så mycket ork kvar så då blev det en promenad till med Himla.

Men idag...idag har jag inte gjort ett jävla nå.

Klev upp som vanligt nio och åt en låååång frukost. Har några korsord jag brukar sitta med ett tag på morgonen, men nu är det helt jävla kört. Inte ett ord jag kom på idag. Och då är det kändiskrysset, svårighetsgrad två och lätta krysset, svårighetsgrad ETT!!

Hur som helst så dök pappsen upp därikring och ville ha lite kaffe, sen satt vi och surrade strunt ett tag.

Himlas morgonpromenad blev därför inte av förrän halv elva.

Då ringde jag till Skåne och henne pratade jag med i två timmar.

Inget som gjorde mig ett dugg piggare iaf eftersom jag la mig i sängen och pratade...

SEN tog jag mig ut en sväng igen. Cyklade en vända på sveg jag och Himla. Hyrde en film och hälsade på Thomas.

Ja, det är exakt allt jag gjort idag.

Appropå Himla...

Alltså...hon är så vansinnigt snäll och lydig. Eller det är typ fel att säga lydig egentligen, hon är mer duktig kan man säga. Jag behöver ju inte ha koppel på henne någonsin om jag inte vill. Hon springer lös brevid mig när jag cyklar på sveg, stannar utanför affärn när jag är in utan att gå någonstans osv.

Shit, då är hon ju lydig tänker ni, men nej nej!

En lydig hund hade inte gjort som Himla gjorde idag när jag stod på parkeringen till folkan och pratade med Thomas. Redan när vi cycklade ner mot ica så kände hon lukten av vatten eftersom det blåste från ljusnan...Och min hund skulle nog egentligen ha varit någon form av blötdjur om hon inte blivit skapt som hund..Hur som helst så såg ju jag det och sa till henne att hålla sig fot hela vägen till folkan. Men när jag stannat och pratade så blev det svårare..Hon gick runt och nosade lite ner för slänten som är där...jag ropade på henne en gång och då kom hon tillbaka. Nästa gång såg jag i ögonvrån att hon var ännu längre ner och hon travde rätt lugnt, men bestämt, mot ljusnan ...tills jag ropade "Himla kom hit" då jävlar blev det fart! Som ett vitt streck for hon rakt över campingen och rätt ner i ljusnan. Inget i världen hade kunnat få stopp på henne i den situationen...

Jag och Thomas ropade inga fler gånger eller gick inte efter heller så efter en minut då kom hon tillbaka i samma fart och la sig vid oss...nöjd var hon med sig själv som det såg ut.

En lydig hund hade vänt och kommit på inkallningen, en duktig hund tar sig ett dopp även om det innebär stryk och kommer tillbaka efter en minut ungefär...

Min hund är bara duktig.

Ser ni vad jag ser? =)

Det står en barnvagn på våran altan! =) Hihi...

Sjukt..

//M